Dåligt tålamod
Jag och min mamma är två totala motpoler på det här planet. Jag gör allt så snabbt som möjligt och hon tar tid på sig, för att göra allt ordentligt och norggrant. Eftersom vi bor under samma tak leder det till en hel del friktioner. Haha. Varje gång vi ska åka iväg någonstans så tar jag på mig ytterkläderna på 2 sekunder, sedan får jag stå och vänta på henne som ska vela om vad hon ska ha på sig, fixa håret, gå på toaletten och måla läppstift. Vi lämnar nog aldrig huset tillsammans utan att jag är irriterad.
Jag är också fruktansvärt rastlöst, kan aldrig sitta stilla! Haha. Jag vill gärna ha något att göra hela tiden. Har jag inte det blir trött och irriterad. ;-) Hopplöst! Saker och ting ska gå snabbt annars tröttnar jag.
Hmm, jag måste ha varit lite full då jag skrev den senaste kommentaren... Så jäkla mycket lättare att bara ge efter, låta ätstörningarna få som de vill. Fy fan.
jag bor i våran tredje stad, Malmö. du?
tack för din kommentar, det är skönt att höra att man kan vara till stöd och hjälp KRAM
Ok. Har du haft äs åt "anorexi-hållet" innan bulimin?
Jag förstår att bulimi verkligen är det SISTA man vill erkänna att man har problem med, jag skulle hellre gnaga av mig båda benen och gröpa ur mitt hjärta ur bröstkorgen med naglarna än att erkänna att jag har/haft bulimi. Men frågan är om/hur man blir frisk på egen hand?? Så OM du vågar, så borde du prata med någon... men jag förstår om du inte vill göra det, det skulle jag aldrig heller göra. Kännde mig bara tvungen att uppmuntra dig att söka hjälp! ;)
Att läsa andras bloggar KAN vara jättebra, akta bara så du inte börjar läsa en massa "pro" bloggar som drar ner dig djupare!
Grymt bra blogg :D
Kolla gärna in min !
jag är som du och min kille är som din mmamma, han är sjukt långsam och ska alltid göra saker, när jag står med alla kläder på i hallen och svettas..
Ohh ja...allt ska gå i 150 och kommer någon ivägen som tryter humöret och jag blir skit irriterad.
sv: jag vet! det är lite tragiskt, men roligt att reta honom för det :D
Jag känner verkligen igen mig. Mina morgonrutiner i badrummet är helt sjuka. Knappt jag vågar berätta om dem. Skulle nog bli tvångsomhändetagen. Men det är härligt att alltid ha något att göra så man slipper tänka, ha ha.
