Många av er vet säkert vad anorexia, bulimi och ortorexi är, men det kan vara bra att läsa om de olika varningssignalerna. Kanske har någon i din närhet en ätstörning utan att du vet om det?

Anorexia nervosa
Den som har anorexia nervosa är mycket rädd för att gå upp i vikt. Det kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Även om man väger alldeles för lite, uppfattar man sig själv som överviktig, samtidigt som ätande leder till ångest.

Sjukdomen har troligtvis flera orsaker, både psykologiska och biologiska faktorer. Kulturella förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan vara en av faktorerna. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa anorexia nervosa.

Viljan att gå ner i vikt hänger ganska ofta samman med andra psykologiska faktorer, som att man ställer orimligt höga krav på sig själv och har ett stort behov av kontroll. Att äta och gå upp i vikt kan kännas som brist på kontroll.
Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa. Cirka hälften av de som haft anorexia nervosa får sedan bulimia nervosa. Tillstånden kan också överlappa varandra.

Anorexia nervosa kan vara mer eller mindre allvarlig. Hos en del går sjukdomen över inom ett år, hos andra kan den fortsätta i flera år. I svåra fall kan anorexia nervosa leda till döden.

Den som har anorexia nervosa
•    ägnar sig mycket åt att tänka på mat och kalorier. Ofta bestämmer man precis hur mycket man får äta och sedan hur mycket man måste motionera för att förbruka det man ätit. Överdriven motion i kombination med lite föda leder till kraftig viktminskning
•    är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
•    känner sig fet, även om ens vikt är mycket lägre än den hos andra med samma längd och i samma ålder
•    får uppehåll i sina menstruationer
•    isolerar sig socialt, drar sig undan kamrater, undviker fester och liknande
•    ändrar sina matvanor
•    börjar ibland använda läkemedel, till exempel laxermedel och vätskedrivande medel, för att gå ned i vikt
•    framkallar ibland kräkningar för att gå ner ännu mer i vikt
•    får förstoppning och magont
•    får problem med att koncentrera sig
•    får sömnsvårigheter
•    blir lättretlig.


Bulimi nervosa
Bulimi är en ätstörning som innebär att man hetsäter stora mängder mat som man sedan försöker göra sig av med, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel.

 En bulimiker behöver inte vara underviktig utan kan se helt normal ut och det är därför svårare att upptäcka bulimi än anorexi. Bulimi är vanligast bland kvinnor, och de flesta blir sjuka i slutet av tonåren eller i tjugoårsåldern.

Vad som orsakar ätstörningen är olika från person till person, och oftast är det flera saker som spelar in. Det kan vara till exempel samhällets skönhetsideal, den egna självbilden eller svåra upplevelser under uppväxten. Bulimi börjar oftast med att man bantar. 

Bulimi kan ge allvarliga skador om den inte behandlas. De allra flesta som får behandling blir friska.

Om man har bulimi är det vanligt att man
•    hetsäter stora mängder mat
•    gör sig av med maten, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel
•    får frätskador på tänderna
•    har mag-och tarmproblem
•    har oregelbunden eller utebliven mens
•    är trött
•    är deprimerad eller har andra psykiska problem.


Ortorexi
Ortorexi är en form av UNS- ätstörning som innebär överdriven träning i kombination med kontrollerat matintag. Personer har ett tvångsmässigt tanke- och beteendemönster kring nyttig mat, kaloriräkning och effektiv träning.
En ortorektiker får ofta näringsbrist då de inte får i sig tillräckligt med näring och energi i maten de äter.

Personer med ortorexi upplevs ofta som att de har kontroll, är karaktärsfasta och verkar leva ett sunt liv. Deras livsstil kan till och med verka hälsosam enligt dagens kroppsideal.
De drabbade kan dock uppleva att deras mat- och träningstänkande upptar all tankeverksamhet och hindrar dem från att leva ett normalt liv. Även om de försöker vända sitt tankemönster och beteende har de svårt att göra det på egen hand.

En ortorektiker
•    undviker fett och/eller kolhydrater.
•    tycker själva att de kan allt om näringslära (även om de, från en utomståendes perspektiv, verkar ha tappat proportioner och balanserat tänkande kring mat).
•    vet ofta exakt kaloriinnehåll i de flesta livsmedel.
•    tränar extremt resultatinriktat, ofta med fokus på maximal fettförbränning.
•    blir fixerad av sin egen kroppsvikt.
•    har tvångsmässigt "nyttighetsätande" och kompensatoriskt beteende, som till exempel "äter jag den här glassen måste jag springa en timme på löpbandet".
•    blir orolig och får ångest om han/hon inte lyckas äta eller träna som man tänkt sig.
•    har svårt att äta tillsammans med andra. Undviker ofta sociala sammanhang som innebär middagar eller annat ätande och drickande tillsammans med andra (på grund av risken att inte kunna kontrollera sitt matintag).